Söndag!!!!!!
Så blev det söndag och det är dax att få ham gustav igen. Han har varit hos bästa farmor över nyår. Det har varit lugnt och skönt hemma samtidigt som jag har saknat mitt lilla odjur helt sjukt mycke. Men nu har jag samlat mycket ny kraft att fortsätta arbetet med att få Gus puss under kontroll. Nya krafter att stå emot hans tjat och hans utbrott, som ändå har blivit färre under månaderna som gått.
Det har varit lite av en helg med konfrontationer och små gräl, det har varit lite som legat under ytan som nu har kommit upp och lösts upp. Det är skönt att vi har kunnat prata ut om saker vi tänker på och som vi har stört oss lite på. Jag har nog haft ett stort behov av at träffa mitt anhörigstöd och prata av mig lite, så jag har varit grinig och innåt vänd. men jag och danne har kunnat prata om vad som tyngt mig och löst det. Nu har vi båda kanske kommit ännu närmare varandra, fått en liten nytändning. Det är ju tufft att gå från ensam till poff nu är vi 4! Jag har ju varit van med att ha kontrollen själv och fatta mina egna beslut angående allt. Nu är vi två vuxna som ska fatta besluten tillsammans och det är något nytt för mig så jag är lite seg i starten. Nu har det visserligen gått över ett år och jag har fortfarande lite små deffekter men jag jobbar på det lika hårt som danne jobbar på sina små egenheter.
Emma har kommit mer och mer in i sina rutiner, hon äter mer regelbundet och hon sover mer på fasta tider. Vi kan lägga henne när hon börjar bli lite grinig så somnar hon nästan på en gång. Vi stoppar henne i hennes säng, så bäddar vi in henne ordentligt i täcket så att hon ser ut som en stoppad korv. Då slocknar hon på en gång, man måste köra in hennes händer under täcket och stoppa in det bakom hennes rygg så att hon blir liksom nästan in lindad, då blir hon lugn och trygg. Knepigt men endå logiskt! Man lindar ju barnen i massa länder, det är väl kanske som när dom ligger i magen, det är trångt och varmt. Hon har börjat att sova nästan hela nätterna, visst får jag gå upp och köra in nappen ett par gånger, men oftast äter hon inte förns vid 7 på morgonen. Så man kan säga att jag har börjat att ta igen lite sömn, kan säga att jag har börjat känna mig som en människa igen. Så här lite lagom till att jag fyller nästan 30 om två veckor! Vi ska försöka fixa helt barnledigt nån kväll runt då så att vi kan ta en bio eller gå ut och käka nått! Ska bli jätte mysigt att kanske få vara ensamma en kväll.
Nej nu ska jag ta mig ur söndagsuniformen och ta tag i köket!!
Det har varit lite av en helg med konfrontationer och små gräl, det har varit lite som legat under ytan som nu har kommit upp och lösts upp. Det är skönt att vi har kunnat prata ut om saker vi tänker på och som vi har stört oss lite på. Jag har nog haft ett stort behov av at träffa mitt anhörigstöd och prata av mig lite, så jag har varit grinig och innåt vänd. men jag och danne har kunnat prata om vad som tyngt mig och löst det. Nu har vi båda kanske kommit ännu närmare varandra, fått en liten nytändning. Det är ju tufft att gå från ensam till poff nu är vi 4! Jag har ju varit van med att ha kontrollen själv och fatta mina egna beslut angående allt. Nu är vi två vuxna som ska fatta besluten tillsammans och det är något nytt för mig så jag är lite seg i starten. Nu har det visserligen gått över ett år och jag har fortfarande lite små deffekter men jag jobbar på det lika hårt som danne jobbar på sina små egenheter.
Emma har kommit mer och mer in i sina rutiner, hon äter mer regelbundet och hon sover mer på fasta tider. Vi kan lägga henne när hon börjar bli lite grinig så somnar hon nästan på en gång. Vi stoppar henne i hennes säng, så bäddar vi in henne ordentligt i täcket så att hon ser ut som en stoppad korv. Då slocknar hon på en gång, man måste köra in hennes händer under täcket och stoppa in det bakom hennes rygg så att hon blir liksom nästan in lindad, då blir hon lugn och trygg. Knepigt men endå logiskt! Man lindar ju barnen i massa länder, det är väl kanske som när dom ligger i magen, det är trångt och varmt. Hon har börjat att sova nästan hela nätterna, visst får jag gå upp och köra in nappen ett par gånger, men oftast äter hon inte förns vid 7 på morgonen. Så man kan säga att jag har börjat att ta igen lite sömn, kan säga att jag har börjat känna mig som en människa igen. Så här lite lagom till att jag fyller nästan 30 om två veckor! Vi ska försöka fixa helt barnledigt nån kväll runt då så att vi kan ta en bio eller gå ut och käka nått! Ska bli jätte mysigt att kanske få vara ensamma en kväll.
Nej nu ska jag ta mig ur söndagsuniformen och ta tag i köket!!
Kommentarer
Trackback
